I escaped the baby yelling and the man crying, or opposite, so I walked downtown with a surprisingly happy mood and absolutely no agenda. I smiled at everyone and rejected invites like I always do wishing them a good evening. Until I met ze French. I only stayed and talked to fool them that I was also ze French and fooled they were. Until I left with ze plus beau and he asked where am I really from. He searched ze caféteria where he drank ze café and my pleasure was simply watching him drink ze café while making ze sweet love to my ears with ze accent. Then he gave me 500. I said he can't walk me home because dehors il fait froid so I take the bus so he gave me 500 which is enough for approximately 50 bus rides. I took it because I can be homeless again anytime anyplace so merci beaucoup monsieur mais pourquoi? Parce que je sens que tu es une femme avec beaucoup d'amour dans ton coeur. Aussi je suis un homme avec beaucoup d'amour dans mon coeur. Aussi je sens que il y a un homme dans ta vie il est où? Whereas I received the message that answered his question and ze French café happy moment was over and we weren't in Paris and it wasn't a summer night and there was no starlit sky just grey dirt sky and grey dirt people and a wallet with money and a phone with worry and a head with new French words. Gain some lose some. Maybe next time I do Spanish. I love not knowing what's going to happen and I can do anything. I'm randomly given pizza, weed, massage, wisdom, money. Now. Can someone please dance with me?


"People here don't touch eachother only drunk people."   Zorro <3

Today I was going to the doctor's appointment that I've been trying to book since summer and on my way there it started snowing and blowing so much I fell and injured myself whereas I had to go back "home" to ease the pain whereas I missed my appointment. Again. Yesterday I lost my bag with half of my belongings and I'm supposed to catch it at the lost and found but I'm injured and crying and my whole body hurts because I've been living in disaster for two weeks and it never ends and this whole "home" is filled with food and things and it makes me cry even more because that's all they ever compensate with. We're sorry your brother is more important than you, here's chicken sandwich. We're sorry you have no home, here's vanilla candles. We're sorry we can't offer you life because we don't have life, here's money because we have no idea how much you secretly stash.


What I have: computer, money, clothes, weapon, music. What I want: my bag back, somewhere to live, warmer clothes or somewhere warmer to live, better weapon, my brother as a corpse, my notebook of songs in my old room, my passport, a pilot lover so I travel for free. What I have and don't want: aggression, insomnia, allergy, fertility, unexchangable foreign coins, worthless former lovers, dry skin, no plans for epic new year because I don't know where I will be living, no plans for birthday because nobody wants to see me like this, broken dreams that decorate the walls of my mind, emptiness left behind by my former man, constant instinct to fight or run, snow in my face, bruises on my body. Someone offered me a ride so I'm going out in traffic again hoping there has been enough disaster for today. I desperately need a loving man or a loving meal. Or a loving man sharing with me a loving meal, oh wait,
I already made reservations. My catch is hotter than your catch. Booyah!

If I move to a lover then I become a housewife. If I move to my sister then I become an aunt. If I move back home then I become a murderer. If I move to a hustler then I become a corpse. If I move to solitude then I become me. It's the only way. I spent today drinking probably the best coffee of my entire life served by my new favourite coffee man, I forgot to ask for his name, he was busy enjoying cake with whipped cream while smiling at me (...) and I was busy enjoying his coffee. So yeah, I thought my life over for three hours. I MUST BECOME ME. But thank you for things and money and food and touchy feely and it's not cheating if we don't kiss on the mouth, right? Some people drink. Some people play computer games. I play pretty boys. I recently switched to young ones because they let me do anything and that's fun.


I had a date with the Greek but I cancelled him because the coffee man was caution hot. As soon as he saw me he brewed new coffee and lit new candles and stroke that pose that the accordeon man did exactly a year ago. The I'm going to serve you like you aint been served before pose. So I eyed him down and up and he grew an inch taller and I imaginarily did many things none of which excusable. It's possible to have an entire conversation using only body language. I'm more convinced than ever that talking is stupid and writing is clever. I worringly often hear myself say something stupid and when I write it down it makes sense. Hi my name is Nona and I want you to shut up when you're talking to me. LP joke. Aske would laugh. Speaking of whom, I forgot how much I can't resist him. I love the thought of us living on a field being all farmy but I love more the thought of achieving something.


A school. A cafeteria. A gallery. Anything that involves all of me and nothing else. Because I'm not going back home, not even for my baby cat, and I'm not going anywhere that's not my home and not my life. Not even if I can sleep and eat properly. Not even if it looks like everything I ever wanted. Not even if it's convenient. Not if it means staring at the horizon as life happens where I only appear to be located. It's ok and it's preferable during my circumstances but ok will not be enough much longer. I thought it would bring me peace and love and happily ever after. I thought I deserved it. I thought I could give him as much as he's ever given me. I thought if I lost violence then there would only be love left. There is love left. But much is missing. I just don't know where to find it. And I'm afraid of getting hurt. And I'm afraid of getting locked up. And I'm afraid of breakdowns. And I'm afraid of insomnia. And I'm afraid of death by allergy. And I'm afraid of pregnancy. And I'm afraid of being afraid.

It's not that I don't want to live. Opposite. I know exactly what I want. I want to wake up everyday not spending the day looking for my soul. I want to be myself not wondering what's me and what's defense. I want to be with others not wondering how they can hurt me. I want to be loving and not fighting. I want to have enough money but not count them for comfort like it's all I have. I want to cook dinner and not hope there's bread and milk at home. I want to answer every phone call not wondering if this time someone died. I want to walk anywhere not wondering who wants me gone. I want to dance. For the love of everything I want to dance. Fully dressed. Alone. Or with someone. Like that time at that boring club with what's his name with intense dark eyes and dominant feet and submissive hands. Come to think of it that's the only reason I ever went clubbing. Drinks were good but didn't entertain me. Sex was been there done that. I always wanted another man to make me feel like another woman. Inspiration. Expression. New meat. Latino or Slavic is best and I know why. If you excuse me I'm now going to find my coffee and my soul.

1. Nothing is fair.

2. Nothing lasts.

3. Anyone can lie to you.

4. Anyone can steal from you.

5. Anyone can leave you.

6. Sometimes nobody cares about you except yourself.

7. Always be prepared to fight or run.

8. Protect your soul because they want to buy it.

9. Listen to your body because it tells the truth.

10. When all else fails, do good deeds.

Låt mig börja med de bra nyheterna. Jag har trippelbokat mig på onsdag. Först ska jag till en skola långt ut i skogen och hoppas att de inte motorsågar ihjäl mig. Nej jag bara skojar, staden är dödlig, är det något som inte är dödligt så är det skogen. Sen ska jag till en präst, jag skojar inte, för att prata om mitt fetaste problem just nu som råkar vara hans område. Sen ska jag till en munk, jag skojar fortfarande inte, för att prata om biverkningen av mitt fetaste problem just nu vilket är aggression. Sen ska jag boka in den pianolärande juden på en middag någonstans för han var bra inflytande och jag umgås bara med bra inflytande. Sen ska jag fortsätta skriva och hetsa upp mig över open jam. Sen ska jag försöka att inte döda min bror.


Nu över till de dåliga nyheterna. Vad händer om jag försöker och misslyckas? Får jag ingen efterrätt då? Jag ska försöka. Jag ska hälla kaffe i honom och prata med honom och inte låta honom prata tillbaka. Jag ska försöka att inte tänka på hur hans tillstånd är till min fördel. Det spelar ingen roll vad han har på sig, på hans tröja kan jag alltid läsa döda mig långsamt med stora bokstäver. Jag bråkade med honom för första gången i hela mitt liv. Han backade för sin yngre syster. Han lät sig avbrytas och sänkte blicken. Jag hörnade honom för att tvinga fram en reaktion, vilken som helst. Hans röst välkomnade mer. Inte bad om men välkomnade. Om jag hade varit mer feminin så hade jag gett honom kärlek. Men jag är mer maskulin så jag gav honom tunga sanningar att bära på sina smala axlar och sen övergav jag honom för att gå och titta på konst. Nej, det är en lögn. Jag är både feminin och maskulin. Men när något är till så mycket skada och så lite nytta så är jag inte ens human.


Det är inte bara det att jag tänker tappa tålamodet nästa gång han petar på det. Det är även vad jag fick veta igår som jag inte kan oveta. Han vet inte att jag vet och därför sitter han och spelar dataspel och tror att jag tänker ogiltigförklara hans existens. Nej. Inte en chans i helvetet. Inte ens för familjens bästa. Inte ens för världens bästa. Det är för mycket. Det kommer från mig och jag hade ett äktenskap i den mörka sidan i sex år. Eller just därför. För att jag hatar den så passionerat just nu. Vilket är ironiskt eftersom jag då borde erbjuda regnbågar och enhörningar. Det hade varit att föredra att leva i lugn. Jag vill inget hellre än att bli av med aggression för att ge rum åt lugn. Jo. En sak vill jag hellre. Jag vill bli av med honom innan jag blir av med mig själv. Jag är viktigare än honom. Om han inte håller med så välkomnar jag honom att öppna munnen eller knyta händerna. Vilket som helst. När som helst. Eller han kanske äter regnbågar till frukost.

1. Varför åker du inte bara någonstans?

För att jag inte har obegränsad ekonomi, för att jag bara får dåliga jobb, för att när jag kände rika män så tog jag aldrig chansen för jag var upptagen med att välja vin.

2. Varför tar du inte ett dåligt jobb?

För att med dåligt så menar jag så idiotiskt att jag blir spontant mordisk.

3. Varför pluggar du inte något?

För att det är precis vad jag tänkte göra i januari och precis då så flyttar en obotlig idiot in i det här huset och jag får samma problem som av föregående fråga.

4. Varför flyttar du inte in i stan?

Varför ger du mig inte en lägenhet i stan?

5. Är du kriminell?

Ja, om målet ursäktar medlet. Ta det som ett nej.

6. Är du religiös?

Jag är ghetto hippie. Jag säger försvar och respekt istället för fred och kärlek.

7. Är du politisk?

Jag tillhör inget parti men jag är djupt intresserad / oroad av samhället.

8. Vad är det med dig och döden?

Jag har alltid varit fascinerad av döden. Den skrämmer mig inte. Jag tror att vi dör och lever vidare och det enda problemet med döden är de kvarlevandes sorg. Dock, jag har mer problem med förtryck än vad jag har med mord. Kalla mig radikal.

9. Varför tog det slut med dig och han kristna?

För att han var en ängel och jag var en demon. Tänk själv ibland.

10. Varför valde du en kristen då?

Jag valde att bli vän med honom för att han räddade mitt liv och jag var tydligen väldigt intressant, samma anledning som varför du läser min blogg. Sen tog jag fram djuret i honom och vi glömde vilka vi var för det var för varmt för att tänka.

11. Varför valde du en kristen igen?

Årets överdrift. Dock, katolska pojkar växer upp och blir snygga snälla män. Se själv.

12. Varför väljer du inte en muslim?

För att en muslim brukar vilja ha en annan muslim.

13. Vad var grejen med han juden?

Fysiskt. Bara fysiskt.

14. Hur många män har du haft?

De flesta har bara varit nästan män.

15. Du skriver, varför är du inte typ författare?

Jag tror inte du vill veta vad jag har gjort istället.

16. Du dansar, varför är du inte typ dansös?

För att min familj är religiös och jag fick inte dansa. Dessutom skriver jag hellre.

17. Du träffar män, hur fungerar det?

Vi gör saker tillsammans och sen skickar jag hem dem.

18. Ändå blir du svartsjuk på avklädda kvinnor?

För att samhället är sexualiserat och det är en stor skillnad mellan att min man får bröst i ansiktet och att jag äter middag påklädd med någon som respekterar mig.

19. Så du festar inte?

Jo, om jag får vara påklädd och nykter och underhållen. Inte annars.

20. Vill du se en film och äta chips med mig?

Nej, jag vill utöva farliga sporter och missbruka min yttrandefrihet. Tack ändå.


 

high heels high hopes and low bars
supernovas are not stars
they are convicts you are bars
hating scars and loving wars


it's always getting paid
and it's always getting laid
they always selfmade
and they always selfhate


you never do debate
and you never do grate
on their attitude
because you have one too


you never do debate
and you always do great
with substidudes
what's a girl to do


what's a girl to don't
what's a boy to know
little does it show
yes becoming no

...allt på menyn och alla servitörer som sällskap! Jag har precis gått ut med soporna i min själ och det var något av det mest tillfredsställande jag någonsin har gjort. Jag har föreställt mig det här men jag visste inte att det skulle vara så upphetsande och jag visste inte att jag behövde förlora något särskilt innan jag kunde vinna något särskilt. Det må vara för sent. Men det enda jag kan tänka på är att jag gjorde det själv, jag ångrar mig inte, jag dör inte, jag är inte ens skadad, universum belönade mig direkt, jag trodde att det skulle krävas ett mirakel för att åstadkomma men det enda det krävdes var att förlora någon värdefull på grund av någon med tvivelaktigt värde. Jag vet inte varför nu och inte när som helst någonsin. Jo, jag vet. För att det här året har tvingat fram mer överlevnad än någonsin. Jag har funnit mig själv ensam, maktlös, hopplös. Jag har låtit beroenden komma och gå som inbrottstjuvar i min själ och därmed kropp. Jag har varit allvarligt skadad och nästan döende. Har ni någon aning om hur stark jag är? Vet ni vad det innebär att redan vara allvarligt skadad och sedan bli våldtagen? Vet ni vad det innebär att älska någon i en våldsam relation? Vet ni vad det innebär att förlora en omvårdande man och finna sig själv kvar med en ovårdad man som har haft dåligt inflytande på mig, om du läser det här så ska jag säga en sak och du ska lyssna. Det här är ditt val. Du har alltid valt att inte hjälpa dig själv. Du har alltid valt att inte hjälpas av någon. Du har därmed till slut valt bort oss. Våga bara göra om det misstaget. Om jag hör talas om det så tänker jag kidnappa henne och när hon tror att du har det bra så hittar jag dig och orsakar dig en skada varje dag till det inte finns mer att skada. Men helst, tvinga inte mig.


Så, något mer trevligt. Jag har nu utrymme för saker som är bra. Jag har nyligen haft två underbara måltider med två underbara människor som bara är två av de som jag har offrat under årens gång. Jag vet faktiskt inte varför. Jag tänkte fråga dem men glömde för jag var upptagen med att trivas. Jag kände mig som en öken i regn. Den ena fick mig att skratta så jag föll ihop, han kan fortfarande, han är alldeles underbar. Den andra är en förebild och tvingar fram det bra i mig. Jag är stolt över dem båda och tacksam över att de överhuvudtaget pratar med mig. Jag vet att det finns saker som inte kan ursäktas. Men jag ville se dem i ögonen och bry mig om dem för ett ögonblick. Inte av välgörenhet. För att det är till nytta och till nöje och kanske kan lära mig något om mina misstag. När allt annat misslyckas, gör något gott. Om det inte är gott för dåtiden eller för nutiden så är det garanterat gott för framtiden.


Demoner letar inte efter dig bland änglar...

Godmorgon, människor som jag har förlorat lämnat och människor som inte känner mig men beundrar mig. Jag har precis avslutat min separation med den mörka sidan. Alldeles underbart. Skål. En liten sak bara och jag är bäst i hela världen på att missa vad som händer medan det händer. Jag var halvvägs i den mörka sidan och halvvägs i den ljusa sidan sedan min första man som räddade mig halvvägs. Att nu släppa taget innebar att sex år upphörde att existera i historien. Det är nästan en tredjedel av mitt liv. Jag har förlorat en tredjedel av min själ. Och sammanlagt tre kärlekar. Samtidigt. Jag har skrivit om det och det är välskrivet men ingen har nytta av att läsa det. Jag vill bara berätta att jag precis har lyckats med att försöka rädda mitt liv men istället begå själsmord. Att jag i sex år har haft närmast mig den som har varit sämst för mig och därmed de jag älskar, det är den sista delen som får mig att känna mig kriminell men jag kan inte låsas in för jag har ett uppdrag och för första gången inte sedan högstadiet har jag behövt fullfölja ett uppdrag helt själv men det är det enda rätta och inget kommer stoppa mig. Jag är beredd på styrka och uthållighet.


När du ändå läser. Gör hela världen en tjänst. Skär bort vad som är till skada. Skär bort det och blöd och läk. Så snabbt som möjligt. Ju senare desto mindre finns kvar av vad som är till nytta. Det finns inga ursäkter. Lyssna på mig. Jag kommer upprepa det regelbundet för resten av mitt liv. Det finns inga ursäkter. Man får inte orsaka så mycket sammanlagd skada som jag har gjort. Det finns inga ursäkter. En sak till. Det finns inga straff. Straff möjliggör mer skada som möjliggör mer straff. Det finns inga ursäkter och det finns inga straff. Det finns bara nytta och skada. Du väljer varje morgon du vaknar vilket du erbjuder utrymme. En sak till. Vad du gör mot dig själv gör du även mot de du älskar. Det går inte att inte belasta. Att älska är att finnas i varandra. De du älskar finns i dig, din kropp, din själ, allt du gör, allt du känner, allt du tänker. Alltid och fullständigt. Såvida du inte orsakar för mycket skada. Var medveten. Du vill inte gå miste om dem. Eller dig själv. Bara lita på mig.

- Du är farlig.
- Godmorgon, dansande kobra.
- Du är en farlig man som jag inte kan bo med.
- Ursäkta, minns du varför du är här överhuvudtaget?
- Jag gjorde det en gång i försvar. Du gjorde jag vet inte vad för pengar.
- Jag hade skulder och jag var sinnessjuk.
- Ursäkter.
- Alla begår misstag.
- Absolut. Hur återhämtade du dig?
- Jag gjorde vad du gör.
- Åh! Underbart att jag inte gör helt fel.
- Får jag lov att fråga, varför lämnade du Adrian?
- För att älska honom hade hindrat min återhämtning. Jag menar, ta hand om...
- Ta hand om? Mannen är jägare.
- Han behövde tas hand om ibland efter hårt arbete... Bad... Värme... Åh...
- Låt mig ändra på frågan, varför i helvete lämnade du inte din man för Adrian?

 
Molnen skingras och solen lyser dominant över sanddynerna som aldrig har legat så välblåsta. Getterna har en god morgon i skuggan. Den svarta geten är på väg bort. Ingen går någonsin efter den för den kommer alltid tillbaka. När den stångar mig så brottar jag ner den och smeker den. Sen går den och äter upp min mat. Sen stångar den andra getter. Sen är den spårlöst försvunnen. Nu står den på en kulle och vänder sig om för att se om jag följer efter. Åh ja, jag följer efter. Och jag kommer tillbaka med färsk lunch. Tack Adrian för kast med knivar.

Det spelas upp, med färger och ljud, varför spelas det upp? Konstnären som har torterat fångar ligger och klappar mig, varför spelas det upp? Jag känner mig så frånvarande. Hur kunde jag göra det? Hur kunde du få mig att göra det? Hur kunde vi skiljas med våld? Hur kunde du vänta så länge? Hur kunde du låta mig älska dig? Du vet den första gången på stranden och jag vände mig om? Hela min själ ångrar att jag vände mig om. Jag gick tillbaka och tvättade dina blodiga händer. Hur kunde du låta mig tvätta dig? Du är en mördare och du mördade oss båda.
Jag är så glad att du inte lever längre. Jag är så glad att jag lever utan dig.

- Älskling? Är du vaken? Vad gör du? Älskling? Hör du mig?
- Jag är en dålig mördare. Tror du att du är bättre?
- Vad pratar du om? Du är kall.
- Du vet vad jag pratar om men du älskar att höra mig berätta så att du har något till din berättelse.
- Jag har sagt att den handlar om Adrian.
- På tal om din bristande lojalitet, var har du varit?
- Du vet var jag har varit.
- Vad gör ni egentligen? Älskar? Slåss? Räddar världen? Skrämmer världen?
- Vi åt middag. Jag tog med mig till dig. Han insisterade. Han tycker faktiskt om dig.
- Jag tycker faktiskt att du borde knäcka den blandrasen på mitten.
- Varför ger du honom inte en chans?
- Ser du det här ärret? För att jag gifte mig med dig och skar in dig.
- Du hade kunnat dö mindre och älska mig mer.
- Du hade kunnat älska mig mindre och döda mig mer.
- Va?
- Du hörde mig.
- Jag har räddat dig i sex år varför skulle... Du överväger att lämna mig?
- Jag överväger att få dig att lämna mig.
- Jag vet, det var så jag fångade dig, du är byte och jag är rovdjur.
- Fånga mig en sista gång.
- Jag älskar dig.
- Om kärlek någonsin vore tillräckligt så hade jag inte varit döende, hade jag.
- Dö inte.
- Du har stulit från mig, du har ljugit för mig, du har bedragit mig, du har utpressat mig, du har mutat mig, du har sexuellt trakasserat mig med djur, vad är fel med dig? Men det värsta du kan göra är att låta mig dö långsamt för du vet, gå ingenstans jag talar med dig, du vet vilka två val du har. Älska mig våldsamt eller ersätt mig fridfullt.
- Det dummaste du någonsin har sagt. Det är som att du sätter kniven i min hand.
- Fungerar det?
- Med risk att låta oartig, jag har fantiserat om det ända sen du och din blodhosta. Den enda anledningen att jag har låtit bli är att jag vill ge dig chansen att veta hur det känns att rädda sig själv. Det hade klätt dig att uppleva det.
- Det hade klätt mig att bli upphängd som trofé i ditt framtida hem.


- Vi pratar om det. Vi pratar verkligen om det. Varsågod, din masochistiska jude. Jag tänker skära ut ditt hjärta och äta upp det så att vi förenas för alltid i min kropp som kompensation för att du inte ger mig avkomma. Jag tänker göra smycken av dina ben. Jag tänker bränna ditt innanmäte för att jag tycker om eld. Jag tänker begrava din aska för att jag tycker om jord. Jag tänker stoppa upp dig och inreda mitt framtida hem med dig för att jag är fullständigt besatt av dig. Om du är missnöjd med mina planer så är det här ett utmärkt tillfälle att uttrycka ditt missnöje. Ät den här kycklingsoppan, ska jag behöva göda dig också?


- Om du tycker att jag är misslyckad så gör det dig misslyckad att stanna med mig.
- Varför tror du att jag är arg?
- För att du inte kan rädda mig.
- Jag väntar på att du ska rädda själv. Du har rätt. Det är en misslyckad väntan.
- Du lovade mig en livstid.
- Vilket innebär att i vilket fall som helst så bryter jag inget löfte...
- Nu går det upp ljus för dig.
- Jag hade saknat dig.
- Saknar du inte mig redan?
- Du kommer att gå miste om saker.
- Går jag inte miste om saker redan?
- Vi är rätt för varandra.
- Varför berättar du då alltid vad som är fel med mig?
- Jag dras in i din bestraffning av dig själv. Förlåt. Nej, du borde säga förlåt.
- Rädda dig själv medan du kan. Gör mig den tjänsten, muchacha.
- MAN ÄLSKAR INTE NÅGON SÅ LÄNGE OCH SEN DÖR!
- Såja, släpp ut det...
- HUR VÅGAR DU ÖVERGE DIN KVINNA!
- Akta glasen, jag vet att du tycker om glasen, du ärver allt förresten...
- HUR VÅGAR DU BESTRAFFA MIG FÖR DITT MORD! PENDEJO! DU BLIR INTE EN BÄTTRE MAN MEN JAG BLIR EN SÄMRE KVINNA! HUR VÅGAR DU OFFRA MIG! JAG ÄR VÄRDEFULL! DU ÄR VÄRDELÖS! SLUTA SLÖSA VÅRA LIV OCH DÖ EN GÅNG FÖR ALLA!
- Lova mig att hitta hem...
- JAG SKA HITTA HEM OCH JAG SKA RÄDDA VÄRLDEN OCH OM DU VILL BEVITTNA DET SÅ ÄR DET HÄR DIN SISTA CHANS! SÄG DET! SÄG ATT DU VILL BEVITTNA DET!
- Jag...vill...dö...
- JUDISK SKULD VARE MED DIG! FARVÄL!

Europa startade två världskrig. Europa startade industrialismen som förstör planeten. Europa spred sin religion med våld. Europa koloniserade Amerika och Afrika och Asien. Europeiska ättlingar började atombomba. Europeiska ättlingar är dagens stormakt som är anledningen till att flyktingar hotar Europa som plötsligt inte kan försvara sig utan erbjuder bidrag och utbildning och lågavlönade jobb och absolut ingen makt i samhället istället maktlöshet i stadsdelar som inte prioriteras för pengarna går till stadsdelar som gynnar turism, europeisk och deras ättlingars turism. Om flyktingarna protesterar så är de ett hot mot landet som inte ens firar sin egen nationaldag men firar de europeiska ättlingarnas högtid.


Jag är inte arg på flyktingarna. Jag är arg på stormakten som orsakar deras flykt. Jag är arg på högerpolitik som förtrycker andras folk. Jag är arg på vänsterpolitik som förtrycker sitt eget folk. Jag är arg på kriminella som förtrycker civila. Jag är arg på missbrukare som förtrycker sig själva. Jag är arg på sexindustrin som slösar på kampdugliga människor. Jag är arg på tobak- och alkohol- och narkotikaindustrin som fördummar människor. Jag är arg på tillsatser i mat som vi inte behöver. Jag är arg på att vem som helst får skaffa barn men det krävs körkort för att köra bil. Jag är arg på att yttrandefriheten tillåter nazister. Jag är arg på det sexualiserade samhället som reducerar oss till kroppar. Jag är arg på det materiella samhället som tillskriver saker egenskaper utanför dess egentliga syfte. Jag är arg på utvecklingsländer som dödar varandra istället för att utbilda varandra och försvara sitt land. Jag är arg på att jag som kvinna inte känner mig jämställd i någon av mina kulturer. Jag är arg på att det finns könsroller. Jag är arg på att pojkar uppfostras med fixering på våld och sex. Jag är arg på att flickor uppfostras med fixering på utseende och popularitet. Jag är arg på att djur behandlas som konsumtionsvaror. Jag är arg på pälsindustrin. Jag är arg på djurparker med burar. Jag är arg på att de låser in farliga människor istället för att låta de arbeta vilket både sparar pengar och gör någon nytta. Jag är arg på psykiatrin som bedriver medicinering och terapi istället för att bedriva sysselsättning såsom konst eller sport eller fråga sig själva varför så många mår så dåligt i ett industriland. Jag är arg på att media hjärntvättar oss. Jag är arg på lärare som är snälla mot destruktiva elever. Jag är arg på föräldrar med dåliga äktenskap som är dåliga förebilder för sina barn. Jag är arg på människor som är otrogna istället för att skilja sig. Jag är arg på män som slår kvinnor. Jag är arg på kvinnor som förlåter män som slår dem. Jag är arg på att det alltid blåser i Malmö. Jag är arg på att de häller för mycket mjölk i min cappuccino. Jag är arg på att det finns för mycket socker i livsmedel. Jag är arg på att det finns för många överviktiga människor och för många underviktiga människor. Jag är arg på att barn leker krig istället för att leka fred.
Jag är arg på att pengar och intelligens slösas bort.